Något jag har lärt mig under mina år som tävlingsryttare är att du måste omge dig med människor som finns där för att hjälpa dig och som tror på dig. Jag hade aldrig kunnat gå in på en av Sveriges största ponnytävlingar med gott mod när min dåvarande ponny hade spenderat 45 minuter på framridningen med att bocka och sparka bakut konstant om det inte hade varit för att min tränare tog mig avsides innan jag gick in på banan och sa "Du klarar det här". Att ha folk som tror på dig när du själv inte tror på dig och som stöttar upp. Både med erfarenhet, kunskap och ansvar. Jag tror att det är viktigt att inse att man inte ska göra allt själv när man ska göra en stor ansträngning/satsning, utan att man portionerar ut små ansvarsområden till var och en i ens team. Självklart kan man ha det övergripande ansvaret (annars hade det ju varit konstigt) men nu förstår vad jag menar. Man ska kunna ha tryggheten i dom människorna man har runt omkring sig för att kunna lägga ansvar på dom. 

 

Med Aithon bestod mitt team av:

Mamma - största supporten och sponsorn. Min mamma är bäst! Hon har varit med på nästan alla tävlingar, ofantligt många träningstimmar och finns alltid där. Utan henne hade jag inte varit någonting. 

 

Moster - Karin, som var med på många tävlingar som hjälpreda och som har varit med i stallet otroligt många gånger. Karin är en väldigt pedagogisk människa som är väldigt duktig på att sätta ord på känslor =)

 

Morbror - Fredrik, som vid de större tävlingarna som SM och Falsterbo, stod för resrutten och planeringen kring det. Fredrik är en riktig hästkarl och det var ovärderligt att ha med honom när Aithon stissade upp sig på större tävlingar.

 

Tränare - Jag har haft förmånen att ha grymma tränare som har kunnat följa med på tävlingar och som har stöttat upp på hemmaplan. Daniela, Anette, Nina, Einar, Cathrine. Alla besitter en enorm kunskap som har tillfört mycket till mig. 

 

Veterinär - Min egna veterinär har jag en väldigt öppen och ärlig dialog med om allt som rör mina hästar. H*n vet allt, från hur sadeln ligger till hur hästen skos. Det känns otroligt tryggt att ha en sådan människa i ryggen när hästarna jobbar hårt och när allt måste stämma.

 

Hovslagare - Samma här. Min hovis vet jag att jag kan ringa i akutfall och att h*n alltid ställer upp. Ser till helheten, löser eventuella problem och ger bästa möjliga hjälp. 

 

Equiterapeut - Efter flera år tillsammans har jag och min equiterapeut en bra plan och ett utarbetat samarbete. Jag kan ringa och ställa frågor och få svar och behöver aldrig gå och känna mig osäker på vad som är rätt eller fel. 

 

Sadelutprovare - Ack så viktigt! Sadlar är otroligt viktigt och kan påverka något så sjukt mycket. Därför är det viktigt även här att man kan ha en öppen dialog. En häst ändrar ju sig i kroppen och om man inte är vaksam kanske sadeln hamnar fel och börjar göra ont. 

 

Med alla dessa kunniga och erfarna människor i ryggen är det lättare att fokusera på sin egna grej när det kommer till prestation. Att veta att tex sadeln ligger helrätt när man går in på banan gör ju att man slipper tänka på det eller vara orolig, och ökar då fokuset på att rida bra. Jag är jätterädd om mitt team och värderar det otroligt högt. Hörrni, utan er hade jag aldrig kunnat leva i mina drömmar. Ni är bäst. Bäst bäst bäst.