I klackar och klänning sitter jag nu och äter lunch. Jag har varit lycklig hela morgonen, vet ni varför? För att varenda människa jag träffar på jobbet är trevlig. För att jag får se hur föräldrar, pojkvänner, kompisar och syskon anstränger sig för att ge den perfekta julklappen till någon. För att alla som köper av mig går därifrån med ett stort leende. Det kanske låter som världens minsta grej att bli glad för, men jag blir liksom lycklig av det. Det är fint att kunna hjälpa och göra andra glada, även om det så bara handlar om att hämta en tröja i en annan storlek eller att ge en trött julklappsjagande pappa ett glas julmust under shoppingrundan. Det är absolut inget livsomvändande, men det gör en person glad om isåfall för bara en liten stund. 

Jag tror faktiskt att det är en av mina största styrkor som person, att göra andra glada. Självklart bråkar jag med folk i min närhet men jag tror att många upplever sig själva som sedda och mig som en ganska okomplicerad person. Något jag däremot borde öva på är att hålla bättre kontakt med dom människor jag träffar. Det är ibland lite svårt att hålla reda på alla när jag ständigt skaffar nya kontakter. Senast förra veckan fick jag ett nytt nummer i telefonboken när jag åkte spårvagn tillsammans med en tjej som hette Lisa. Jag har lätt för att ta kontakt helt enkelt =) 

Vad är dina största styrkor som person när det kommer till att integrera med andra människor? Hade varit spännande att läsa!

Har utan tvekan fått min sociala förmåga från min morfar, som om möjligt är ännu mer social och öppen. Han är bäst!